På jakt efter skogsfågel i Vännässkogarna!
Med skogsfågel menas våra hönsfåglar järpe, orre och tjäder. Av dessa var orrtupp och tjädertupp jaktbara fram till och med den sista januari. Det var alltså orrtupp och tjädertupp vi trånade efter och vi hade stora förväntningar där vi satt i bilen på väg upp till de "fågelrika" skogarna, några mil från Vännäsby i Västerbotten. Med vi menar jag ålltså jag själv och min svärson Samuel. Kan tilläggas att detta var mitt allra först försök till toppjakt på orrtupp å tjädertupp. Här följer en kavalkad med bilder från den dagen, håll till godo!!!
Då vare dax!
Mina gamla Splitkenskidor gled förvånansvärd bra och inte hade jag speciellt bakhalt heller, ja se tjära!!!
På varje gran vi passerade var det snö på ovansidan grenarna s.k. upplega. Här ser vi Samuels utrustning som är full av snö, inte kul. Får man snö i pipan och sedan skjuter så finns det risk för pipsprängning med risk för skador på skytten! Nu visste Samuel om detta så han rengjorde bössan direkt efter "snöraset". Har man skyddslock på kikarsiktet och tejp eller något annat för pipan så undviker man detta problem!
Det var en magisk skog vi passerade eller åkte igenom! Jag säger bar OJ OJ OJ så vackert det var denna dag!
Ni förstår nog vad jag menar, eller hur?
Efter tolv timmars skidåkning så ......... nej nej skojar bara. Men efter några kilometer så började det gå lite tungt för "nybörjarjägar'n" med rätt kass kondition och med helkass ländrygg! Vilken tur då att naturens skönhet vart som balsam för hela kroppen, knoppen och själen!!!
När vi senare på dagen var på väg hem så bjöd naturen oss på denna sköna solnedgångt!!!
Hur gick det då med jagandet? Visst jagade vi å som vi jagade, hela dagen faktiskt. Men med handen på hjärtat så såg vi inte en enda skogsfågel denna dag! Det enda vi såg var en större hackspett och den varken får man eller vill man jaga. Men trots allt så var vi rätt nöjda ändå och trötta som bara den!!!
Det finns ingenting där fågla skiljer sig mer från människan än i förmågan att bygga och ändå lämna landskapet orört! /Robert Lynd
dan
