Anders Borgs bluff!
Hittade en artikel i dagens Aftonbladet som är intressant. Artikeln är skriven av Elisabeth Marmorstein och Eva Buskas. Frågan är, som jag tidigare påpekat, vem kan man lita på? Man undrar oavsett parti, hur mycket av sanningen de egentligen vill ska komma ut. Vad har de i bakfickan för otrevligheter som inte allmänheten får veta något om före valet? Läs och begrunda!!!
UNDVIKER DEBATTEN! Anders Borg har sagt att skattelättnader ger fler jobb, men på senare tid har han glömt bort att nämna att det medför lägre löneökningar.
BORGS BLUFF
Regeringen lovar fler jobb – men mörkar att det ska ske genom lägre löneökningar. Regeringens skattesänkningar ger fler jobb, enligt finansminister Anders Borg. Men han mörkar att det sker genom att löneökningarna hålls nere.
– Regeringen vill inte ha en diskussion om det här, därför duckar de, säger nationalekonomen Lars Calmfors. Moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet. På partistämman 2005 förklarade flera ledande moderater sin kärlek till fack och kollektivavtal. Så har det fortsatt under hela mandatperioden. Senast i fredags tog Anders Borg och Fredrik Reinfeldt strid för arbetsrätten mot de övriga partierna i alliansen. Fokuserat på drivkraften Men att Moderaternas absolut viktigaste fråga – jobbskatteavdraget – bygger på lägre löneökningar har de inte velat marknadsföra.
– Det är väldigt enkelt. Om jag får en högre standard genom att min skatt sänks, då har jag inte lika stort intresse av att höja min lön före skatt, säger nationalekonomen Lars Calmfors, regeringens expert och ordförande i Finanspolitiska rådet. Det här sambandet har Anders Borg talat tyst om. I stället har han fokuserat på att skillnaden mellan jobb och arbetslöshet ska ”öka drivkrafterna för arbete”.
– Kärnan i arbetslinjen är att det ska löna sig att arbeta, slog han fast i budgetdebatten i höstas. Annat var det före valet. I vårmotionen 2005 räknade Moderaterna till och med ut hur mycket lägre löneökningarna skulle bli tack vare jobbskatteavdraget. ”Arbetsavdraget gör att en person som tjänar 100 kronor per timma före skatt får en skattesänkning med cirka 10 kronor per timma, helt utan att löntagaren ökat sin produktivitet. I nästa löneförhandling kommer skattesänkningen att medföra något lägre lönekrav”, skrev Moderaterna då. För Anders Borgs tidigare statssekreterare Per Jansson, i dag avdelningschef på Riksbanken, är sambandet självklart.
– Ett ökat arbetskraftsutbud innebär att fler människor konkurrerar om samma jobb och det ger en allmän press nedåt på lönerna. Därigenom kan sysselsättningen öka. Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, tror inte att regeringen vågar berätta sanningen:
– De har varit rädda för att de inte kan förklara det här sambandet. En lönesänkning låter farligt. Vi har en regering som är räddhågsen av sig i många frågor. Lars Calmfors är inne på samma linje:
– De tror förmodligen inte att de klarar att ta hem en debatt om att jobbskatteavdraget leder till lägre löneökningar. Därför mörkar de. Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, ser en risk för att jobbskatteavdraget leder till en låglönenivå som är svår att ta sig ur.
– Ett problem är att man inte kan fortsätta med skattesänkningar i all evinnerlig tid. Däremot finns det en risk att lönepressen blir permanent. Han ser USA, där man haft jobbskatteavdrag sedan 1975, som ett avskräckande exempel.
– Stora delar av det amerikanska löntagarkollektivet har inte sett några förbättringar av sina timlöner sen 70-talet därför att systemet med skatterna och andra regler verkar nedpressande på lönerna. Aftonbladet har förgäves sökt Anders Borg för en kommentar. Men partisekreterare Per Schlingmann (M) förnekar att pressade löner är ett av syftena med jobbskatteavdraget.
– Är det något som är tydligt i Sverige är det att här sänks inte löner. Det är inte vår bevekelsegrund. Vi tror att effekten snarare finns i att fler människor aktivt söker arbete och att i kombination med det föra en politik för att öka kompetensnivån, säger han. Men 2005 beskrev ni själva lägre löneökningar som ett argument för jobbskatteavdrag?
– Jag kan inte redogöra för hur det var 2005, men när vi tittar på det i dag är de viktiga bevekelsegrunderna att öka incitamenten för arbete och öka köpkraften.
dan
UNDVIKER DEBATTEN! Anders Borg har sagt att skattelättnader ger fler jobb, men på senare tid har han glömt bort att nämna att det medför lägre löneökningar.
BORGS BLUFF
Regeringen lovar fler jobb – men mörkar att det ska ske genom lägre löneökningar. Regeringens skattesänkningar ger fler jobb, enligt finansminister Anders Borg. Men han mörkar att det sker genom att löneökningarna hålls nere.
– Regeringen vill inte ha en diskussion om det här, därför duckar de, säger nationalekonomen Lars Calmfors. Moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet. På partistämman 2005 förklarade flera ledande moderater sin kärlek till fack och kollektivavtal. Så har det fortsatt under hela mandatperioden. Senast i fredags tog Anders Borg och Fredrik Reinfeldt strid för arbetsrätten mot de övriga partierna i alliansen. Fokuserat på drivkraften Men att Moderaternas absolut viktigaste fråga – jobbskatteavdraget – bygger på lägre löneökningar har de inte velat marknadsföra.
– Det är väldigt enkelt. Om jag får en högre standard genom att min skatt sänks, då har jag inte lika stort intresse av att höja min lön före skatt, säger nationalekonomen Lars Calmfors, regeringens expert och ordförande i Finanspolitiska rådet. Det här sambandet har Anders Borg talat tyst om. I stället har han fokuserat på att skillnaden mellan jobb och arbetslöshet ska ”öka drivkrafterna för arbete”.
– Kärnan i arbetslinjen är att det ska löna sig att arbeta, slog han fast i budgetdebatten i höstas. Annat var det före valet. I vårmotionen 2005 räknade Moderaterna till och med ut hur mycket lägre löneökningarna skulle bli tack vare jobbskatteavdraget. ”Arbetsavdraget gör att en person som tjänar 100 kronor per timma före skatt får en skattesänkning med cirka 10 kronor per timma, helt utan att löntagaren ökat sin produktivitet. I nästa löneförhandling kommer skattesänkningen att medföra något lägre lönekrav”, skrev Moderaterna då. För Anders Borgs tidigare statssekreterare Per Jansson, i dag avdelningschef på Riksbanken, är sambandet självklart.
– Ett ökat arbetskraftsutbud innebär att fler människor konkurrerar om samma jobb och det ger en allmän press nedåt på lönerna. Därigenom kan sysselsättningen öka. Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, tror inte att regeringen vågar berätta sanningen:
– De har varit rädda för att de inte kan förklara det här sambandet. En lönesänkning låter farligt. Vi har en regering som är räddhågsen av sig i många frågor. Lars Calmfors är inne på samma linje:
– De tror förmodligen inte att de klarar att ta hem en debatt om att jobbskatteavdraget leder till lägre löneökningar. Därför mörkar de. Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, ser en risk för att jobbskatteavdraget leder till en låglönenivå som är svår att ta sig ur.
– Ett problem är att man inte kan fortsätta med skattesänkningar i all evinnerlig tid. Däremot finns det en risk att lönepressen blir permanent. Han ser USA, där man haft jobbskatteavdrag sedan 1975, som ett avskräckande exempel.
– Stora delar av det amerikanska löntagarkollektivet har inte sett några förbättringar av sina timlöner sen 70-talet därför att systemet med skatterna och andra regler verkar nedpressande på lönerna. Aftonbladet har förgäves sökt Anders Borg för en kommentar. Men partisekreterare Per Schlingmann (M) förnekar att pressade löner är ett av syftena med jobbskatteavdraget.
– Är det något som är tydligt i Sverige är det att här sänks inte löner. Det är inte vår bevekelsegrund. Vi tror att effekten snarare finns i att fler människor aktivt söker arbete och att i kombination med det föra en politik för att öka kompetensnivån, säger han. Men 2005 beskrev ni själva lägre löneökningar som ett argument för jobbskatteavdrag?
– Jag kan inte redogöra för hur det var 2005, men när vi tittar på det i dag är de viktiga bevekelsegrunderna att öka incitamenten för arbete och öka köpkraften.
Konservativa är nödvändigtvis inte inkompetenta, men de flesta inkompetenta
människorna är konservativa! / John Stuart Mill
dan
