Varmt minne!
Mamman berättade att vid dotterns disputation/doktorsexamen så var hon en av flera som skulle hålla tal i anslutning till hennes examina. Det mamman frågade om var ifall hon fick nämna mig i talet. Detta för att jag tydligen betytt så mycket för dottern
under hennes tre år på högstadiet och för att jag sporrat henne att lära sig mer och mer. Sägas bör, att denna tjej gjorde ut gymnasiets
första mattebok innan hon slutade i nian. Dessutom var tjejen jätteduktig och flitig nog så det "hade räckt för tre"!
Snacka om känslor! Jag vet ju att vi lärare betyder en hel del för våra elever, men att jag betydde så mycket för en elev känns oerhört roligt och gör mig mycket rörd! Detta gör dessutom att jag längtar tillbaka ännu mer till mitt jobb, mitt skrivbord, eleverna och mina arbetskamrater!
Hoppas nu att nästa operation lyckas så pass att jag kan jobba en del helst halvtid eller mer! Den som lever får se, som gubben sa!!!
Att gå till skolan gör inte en person utbildad, lika lite som att gå till ett garage gör en person till en bil! /Henry Louis Mencken (1880-1956)
dan
