Den kära skogsstigen!
Skogsstigen, denna lilla autostrada som mitt i skogen leder oss fram mot känt eller okänt mål! Här nedan följer några dikter som beaktar stigen i olika sammanhang.
På stigar
går man aldrig
riktigt ensam
Fötterna har sällskap med
alla steg som
stigit
stigen fram /Ingrid Sjöstrand
Det skall vara obegripligt
hur det underbara sker, -
ingen väg till lyckan finnes,
ingen lycklig stigen minnes
som till lyckans lönndörr för.
Ack, att lyckans fågel jaga
är att utan vägar gå
och att utan händer taga.
Att bli kung i lyckans saga
är att dum och häpen stå.
Under vänta vi av dagen,
dagen vissnar kall och blek.
Fråga åter, trötta hjärna,
är din dröm, din lyckas stjärna,
sken och svek? /Karin Boije
En höstens kväll, en stormens kväll, Malena,
vart du som sörjde åter stolt och ung,
och längtan drev dig på bevingad sena
långt ut på stigen genom öde ljung.
Och samma afton gick jag ut allena
och fri och djärv som alla drömmars kung
och tänkte: Kom, låt hed och höst förena
två vilsna hjärtan som en brand i ljung.
Jag vet det väl:
du kände mina tankar
tungt som ett ankar
häktas vid din häl. /Erik Axel Karlfeldt
För att kunna behärska naturen måste man lyda den! /Francis Bacon
dan