Rökt Canadagåsbröst!


(null)
Locket stängt och rökningen har startat!

(null)
Det färdigrökta gåsbröstet uppskuret och färdigt att inmundigas med potatisgratäng och en sallad på tomater, vattenmelon, paprika samt ruccola!!!

(null)
Till efterrätt blev det hallonpaj på färska hallon. Gjord i ugnen och inte i grillen, ska tilläggas!

Igår kväll så provade vi att röka ett gåsbröst (canadagås) i vår kolgrill! Ovanpå det glödande kolet ställde vi en plåtbehållare som vi hade täckt botten med av inköpt rökspån.
Rökspån finns på de flesta varuhus eller på jakt/fiskebutiker. Det saltade gåsbröstet lades på ett galler högt upp i grillen och spånbehållaren ställdes in med locket stängt och samtliga ventiler stängda.
Köttet fick ligga inne tills det höll en temperatur på 80 grader, egenligen skulle det vara 70 men första gången ville vi vara säker på att det var klart!
 Det fungerade aldeles utmärkt och det blev usökt gott, till mat eller som smörgåspålägg!

Ps Nu rättad efter multipla fel, dä va ba såå!!! Ds

dan


Borta!

(null)

(null)

(null)

Nu är min -97:a JEEP GRAND CHEROKEE såld och hämtad, suck! Den absolut roligaste och mest praktiska bil jag haft!
Men ärligt talat så kunde vi inte ha 3 bilar då det både blev för dyrt och för trångt här hemma på gården.
Ska jag i framtiden ha en särskild jaktbil igen så blir det en likadan men något nyare eller en JEEP WRANGLER av lite äldre snitt.
Men nu så får jag hoppas att den nye ägaren får lika stor glädje av den som jag fått och att han är rädd om den, dä ä ba pådä visäää!!!

dan (banan)


Nu ska hen säljas!

 
 
 
Nu är det tyvärr dax att sälja min kära JEEP GRAND CHEROKEE -97! Den har varit helt enkelt kanon och det är inte med glädje jag säljer denna bil.
 
Men hur som helst så kan vi inte äga 3 bilar, så vår nya JEEP och lilla Peugeoten blir kvar. För övrigt så har vi haft "Peggan" sen den var ny, så den vill vi ha kvar för man kan ju inte sälja en gammal trotjänare, eller hur?
 
Men som sagt, den här JEEP:en har jag haft som en trogen jaktbil och den har skött sig med bravur!!!
Kommer inom kort att finnas på blocket här i Örnsköldsvik, dä ä ba såååå! 😢
 
dan

Nostalgi!

(null)
En värmande brasa, rökt fläsk, nykokt kaffe, rimfrost i träden, fågelsång, längtar dit!!!

I drömmar och i kärlek är ingenting omöjligt! /János Arany

dan

För gammal för tatuering!

(null)
Nej man kan tydligen aldrig bli för gammal för att bli ritad på!

dan

Styckning!

Söndagen gick åt till att stycka rådjuret jag sköt på onsdagen. Det var mer jobb än jag trodde trots att vi hjälptes åt jag och Ingela, frugan alltså.

Ryggen tog mer stryk än jag föreställt mig och när allt var styckat, packat och infryst, var det för mig bara att söka upp min säng och bli där resten av söndagen. Men nu är det gjort, dä ää ba såå!!!

(null)
(null)
Bilder från styckningen.

 dan

Äntligen RÅ!!!

(null)

(null)

Äntligen så kom då bocken till mitt pass efter ett otal försök!!!
Tack till dig Nicklas Vestman och din duktiga drevertik Doris!!!👍🏽

dan

Lördagsnöje!

(null)
Laddar lite blyfri ammunition till min 308:a. Jag har trots allt en förhoppning om att kunna ta mig ut på jakt framöver. 

Det blir röntgen framöver och efter det att "min" ortoped tittat på bilderna så får jag förhoppningsvis veta varför jag har så ont och om det går att göra något åt. Det känns precis som efter första ryggoperationen då skruvarna började lossna. Så illa kan det väl ändå inte vara, eller?

Om du är ensam när du är själv,  är du i dåligt sällskap! /Jean-Paul Sartre

dan



Jag har sett bockarnas bock igen!

(null)
Den bock jag sett med de störta hornen som traskar runt häromkring, han har jag sett igen, det var tre år sen sist! Att det är den bocken är jag 100 på!!!

dan

Nu känner jag mig mogen!

Nu känner jag mig mogen att börja blogga så smått igen och har då tänkt att blogga åtminstone en gång i veckan! Jag har en hel del att berätta och då framförallt om mina ryggproblem som bara fortsätter men också om jakt, natur och en hel del humor förstås.
 
Nu har Canadagässen anlänt hit till oss, våren är definitivt här!!!

Så var då jakten igång!

Sent i går kväll så var jag upp till torpet och apterade grävlingsfällan! Med diverse lockelser hoppa jag att Grimbart ska gå i fällan, så att säga. En gång för alla måste problemet med undermineringen av "lagårn" få ett slut. Deras grävande välter snart vår fin fina ladugård, fin å fin det kan nog diskuteras! Vad jag sen gör med Grimbart vet ni nog!?
 
Jag avskyr livförsäkringsagenter. De påstår alltid att jag skall dö en vacker dag,
och det avser jag inte! / Stephen Leacock
 
dan

Å en slank jag hit, å en slank jag dit, å en slank jag ner i diket!

Oooooops!!!
 
Onsdagen skulle vigas åt skogsfågeljakt var det tänkt. Ryggen kändes förhållandevis okey, humöret på topp och både jag och Gibbe var laddade till tusen! Vad skulle det bli? En tjäder och flera orrar skulle förgylla vårt matbord framöver var det tänkt. Självförtroendet var verkligen på topp!
 
Men vad hände? Jo, skogsbilvägen smal och hal som en hockeyplan samt en förare utan erfarenhet att hantera halka med en fyrhjulsdriven bil, hade nog inte gått så mycket bättre med vår framhjulsdrivna Peugeot. Men allra mest en förare som trodde att han kör bättre än vad han uppenbarligen gör!
 
I ett motlut var det så halt att jag inte kom längre så valde jag att stanna och påbörjade att backa. När jag skulle bromsa in lite så märkte jag att jag bara gled mot diket på bilens högra sida. Oavsett om jag körde framåt eller bakåt så gled bilen sidledes. Jag försökte stanna bilen men det gick inte heller utan bilen gled baklänges och närmare och närmare kom diket. Jag hamnade i alltså i diket, som ni ser på bilden ovan. Oj oj oj vilken röra, och jag som inte ens klivit ur bilen denna fina jaktdag.
 
Det var bara att grabba tag i den monterbara spaden och börja skötta. Det tog mig två och en halv timme att komma lös och det enda glädjande i kråksången var att jag inte behövde någons hjälp att komma lös. Det var tur det för hade jag fått hjälp av någon ur "jaktgänget" jag jagar med, ja då hade jag fått höra det för all framtid och i tid och otid! Hur min trassliga och onda rygg mådde efter detta äventyr, ja det får ni räkna ut själva, de ä sanninga dä!!!
 
Det enda som jag åstadkom den jaktdagen var denna oreda i ett dike!
 
Många erövringar misslyckas snarare på grund av männens klumpighet än på grund av kvinnornas dygd! /Ninon de Lenklos
 
dan

Räven raskar över gården!

Denna rävhanne sköt jag den 5 november på ett avstånd av 235 meter! Jag jagade med en bössa av märket Thomson Venture kaliber 223. Kikarsikte Trijicon AccuPoint 2,5-10x56 samt ljuddämpare Vmac Havanna 125.
Min hund Gibson är lika nyfiken på vilket vilt det än gäller, han är duktig på att söka upp och markera var viltet ligger, så äre ba!!!
 
När jag var tolv, följde jag med min far på jakt och vi sköt en fågel. Han låg där och någonting slog mig. Varför kallar vi det nöje att döda denna varelse som var lika lyckliga som jag var när jag vaknade denna morgon! / Marv Levy
 
dan

Kanadagås till Jul!

 
Årets första och enda kanadagås skjuten så sent som 11 november! Bilderna tagna med min Iphone 4, därav bildkvalitén!
 
Jag fick vänta ända in i november innan kossorna togs ur hagen och jag fick chans att jaga lite kanadagäss. Jag hade tur att det har varit så milt denna höst för i annat fall hade gässen flugit söderut för länge sen.
 
Som ni ser på den infällda bilden så är bröstfileerna riktigt stora på en kanadagås och väger närmare 5 hg. Jag putsade sen fågeln på resterand kött för att göra biffar utav och det vägde strax över 7 hg! Det är rätt mycket mat en enda gås och det är väl bra?
 
Snacka om ekologisk och klimatsmart mat!  Dessa vilda djur har haft ett fritt och fullständigt normalt liv vilket inte alltid är fallet med de djur som är uppfödda för matkonsumtion, detta har jag verkligen tagit fasta på och fyller hellre kyl och frys med denna mat istället för producerad, då får faktiskt jaktmotståndarna säga och tycka vad de vill, de ä ba på dä visä!!!
 
Ingen kärlek är mer äkta än kärleken till mat! /George Bernard  Shaw 
 
dan

Fågeljakt med stukad fot som abrupt avslut!

Vår minsta skogsfågel Järpe, liten med naggande god att äta! Bilden från en jakttur förra hösten!
 
Fredagen för drygt en vecka sen så kände jag mig så pass ok så att jag åkte ut på jakt efter vårt minsta skogshöna nämligen järpen. Solig och fin morgon gjorde ju inte saken sämre och med allt inpackat i bilen åkte jag ut på jakt, självklart så var borderterriern Gibson alias Gibbe med. Han är väldigt duktig på att söka rätt på skjutet vilt och enligt jaktnormen så ska en eftersöks hund alltid finnas till hands.
 
Efter cirka 2 timmar så lyckades jag då skjuta en järptupp, en av fyra som fanns i min omgivning. Jag tyckte att det räckte för denna dag så jag packade ihop mina grejer, kontrollerade på avstånd ungefär vart fågeln låg. Jag gick till bilen och lade in mina grejer samt hämta Gibbe som fick leta rätt på fågeln. Ganska snabbt hittade han den men det gäller att jag inte är så långt ifrån fyndplatsen för jag måste snabbt ta fågeln ur Gibbes mun. Han är förvisso duktig på att komma med byten i mun men han tuggar för mycket dem, i detta fall skulle järpen inte gå att plocka så bra med en massa tuggmärken och hål i sig.
 
På väg tillbaka till bilen så skulle jag gå utför en brant slänt ner mot en liten bäck. Jag höll fågeln i ena handen och Gibbes koppel i andra. Plötsligt vek sig foten inåt i en liten grop varvid en rejäl smärta tog vid. För att förhindra ett fal var jag tvungen att ta några snabba steg åt sidan varvid jag halkade och föll ner i en grop bakom en rotvälta på ett nerblåst träd. Nu gjorde det ändå ondare i samma fotled och när jag liggandes tittade på foten hade den vikit sig utåt och jag såg bara sulan uppåt mot den klarblå himlen. Hur jag sen tog mig till bilen har jag mer eller mindre förträngt. Tur var i alla fall att min Jeep har automatlåda för jag skulle aldrig kunnat koppla ur för att växla vår lilla Peugeot, tur i oturen vill säga!
 
Nu var det bara att bege sig hem, packa in prylarna och ta mig närmsta väg till sängen. Järpen fick hänga upp och ner i vår matkällare för att möras lite. Nu drygt en vecka senare så har jag fortfarande ont men är inte längre så blå nere vid fotkulan. Det känns otroligt skönt att jag inte bröt något i min fotled och jag tackar högre makter för att mina kullerbyttor bara resulterade i stukning av foten, så är'e ba!!!
 
Se på oturen på samma sätt som du ser på framgången - Få inte panik! Gör ditt bästa och glöm konsekvenserna! /Valt Alston
 
dan 
 

Det är inte klokt, men nu är jag både jägare och skogsägare!

Ett förfallet torp och skog på ca 7 ha. Kanske inte så mycket att ha, skulle kanske en del tycka, men för mig betyder det allt. Här ser man lite av "vår" skog, min "guldgruva". Så nu har jag min eget lilla skog att jaga i och har jag tur så får jag jaga i ännu lite mer skog!?!
 
Efter en lördag på "torpet" så blev det en fika i skogsbacken i närheten av "lagårn". Mums tyckte även vår borderterrier Gibson.
 
Det är väl inte direkt ett ruckel utan får man bara (kanske inte så bara) ordning på de ruttna golvåsarna under köket så skulle det vara värt att snygga till stället. Med andra ord, det skulle bli fullt beboligt!
 
Som ni ser själva så är det ju ganska fint, vårt torp! Frånsett då ett skitigt köksfönster.
 
Massor av liljekonvalj och smultron. Lilla myra fick brått att plocka de läckert goda bären. Samtidigt så fick vi lära henne att bären hos liljekonvaljen är giftig och ska inte ätas!!! Apropå det så finns det en hel del planterad växtlighet som finns kvar sen torpet var bebott, bra va? Inte verkar det väl vara ett så dåligt köp vi har gjort, för det ska ni veta så jättedyrt var det inte, de ä sanninga dä!!!
 
Vad kan du äga, när själva livet är ett lån? / Arnulf  Overland
 
dan

Behöver en bil till!

En begagnad Suzuki Grand Vitara eller Toyota RAV4 med automatlåda, det skulle sitta fint det!!
 
Nu när Ingela har börjat jobba på en förskola 2 mil bort, så behöver hon såklart bilen. Hon börjar så tidigt åxå så det kan inte bli tal om att skjutsa, så ä're ba!!!
 
Därför söker vi en extrabil som jag kan köra omkring med. Helst en bil med automatväxel eftersom jag har så pass ont av att koppla och växla! Dessutom ska det vara en SUV och prislappen får ej överstiga 30 lakan dvs trettiotusen kronor! Det ska vara en mindre SUV typ Toyota, Suzuki, Honda eller någon annan liten Jeepliknande bil.
 
Det gäller det att vara lite "tuff" när jag kommer puttrande i skogen och ska jaga! Men jag vet ju att en småfet 57-åring med dålig rygg ALDRIG kommer att se "tuff" ut, men snälla ni, jag kan väl få låtsas lite, bara för en liten stund!!!
 
Så hör av er om ni vet av någon bil till mig, oss såklart! Skicka meddelande till min mobil 070-3742517 eller ring vet ja, dä gå bra dä!!!
 
Om män skulle ägna sig lika mycket åt sin kvinnor som åt sina bilar
skulle de lära sig mycket! /Hans Scheike
 
dan

Jakten går vidare trots allt!

Efter ett antal harjakter som jag måste avstå ifrån pga ryggvärken, kom jag så iväg ut i skogen för några dagar sedan! Nicklas hund Assi, för övrigt en finnstövare, fick upp ett bra drev spårade en hare i bortåt 2 timmar. Till sist så fick jag då chansen att skjuta min första egna hare och den chansen tog jag, kanon! Hur själva skotten föll och vad som hände därefter är för mig ointressant. Det bäst är att denna stora nästan 5 kilo tunga skogshare ligger nu styckad och klar i vår frysbox, efter att ha fått hänga för mörning i 4 dygn, de ä sanninga dä!!!
 
Inte nog med det, för innan vi avslutade jaktdagen så lockade jag på järpe och lyckades skjuta min tredje järpe för i år! Denna järptupp sköts i sista stund då jakten på järpe avslutas den 15 november, alltså samma dag! nu ligger den också i vår frys färdig att anrättas till en delikat måltid, får vi hoppas!!
 
Avslutningsvis så vill jag gärna visa bild på Nicklas duktiga och fina finnstövare Assi. Det är Assi som sitter till höger, så är'e ba!!!
 
dan

Gåsjakt med nybörjaren!!

Jag hade ju lovat att återkomma dagen efter förra blogginlägget. Fy å skam, nu det blev inte så! Ryggeländet och en resa till Vännäsby å barnen gjorde att jag glömde bort bloggen helt och hållet! Men nu till gåsjakten!
 
De första solstrålarna börjar tränga igenom morgondimman och in genom den trasig ladudörren!
 
Två ljuvliga oktobermornar satt jag i en lada och njöt av solens behagliga strålar. Kanadagässen förväntades landa ca 100 meter ifrån ladan och genom en 6-8 cm springa i väggen hade jag tänkt skjuta mina första gäss! Nu blev det inte så för att första morgonen så missade jag och den andra morgonen så började de springa för att flyga iväg precis i skottögonblicket. Så bom en andra gång då kulan förmodligen gick ett antal centimeter eller decimeter bakom utvald gås. Amatörmässigt kan tyckas och det är just vad det är, jag är ju inte ens grön som aktiv jägare!
 
Två magiska oktobermornar fick jag uppleva i alla fall trots avsaknaden av nedlagd gås!
 
Jag måste tänka om och tre dagar efter den andra missen så byggde jag och min fru ett gömsle ca 20-30 meter från gässens mat och rastplats. 
 
Gömslet sett inifrån.
 
Gömslet "byggde" vi av två militärgröna camouflagenät, inköpta på JULA för 199 kr per styck. Gömslet blev riktigt bra och uppfyllde gott å väl mina krav och önskemål. Bra att ha en fru som är både klipsk och praktisk, det hjälpte kanonbra ser ni!!! Slutligen så placerade vi ut mina kanadagåsbulvaner så att det skulle se ut som att en flock redan landat.
 
På span efter kanadagäss!
 
Morgonen därpå så packade jag ner fika, liggunderlag, hagelbössan, ammunition samt klädde mig varmt och skönt, väl så varmt kan tilläggas.
 
Fika är en viktig trivselhöjare i vad än man företar sig, smakar aldrig som utomhus!
 
Då skjutavståndet är bara ca 25 m mellan gömsle och fåglar så använde jag mig utav min hagelbössa samt patroner med stålhagel för gås. Stålhagel måste man skjuta med där det är sumpigt och blött eller nära vatten, som i mitt fall. Det handlar om att bly inte ska ansamla sig i backen och eventuellt påverka dricksvattnets tjänlighet e.t.c!
 
Där var dom då, de vilda kanadagässen och deras alldeles "stela" bulvaner.
 
Jag kom till gömslet ca 06.15 då det fortfarande var ganska mörkt. Gässen håller alltid till ute på vattnet när det är mörkt för att slippa utsätta sig för risken att bli tagen av rovdjur! När jag kom till gömslet var gässen på motstående sida av sjön strax utanför vassen. Jag var rädd att de hade sett mig innan jag kröp in i gömslet, för då hade det förmodligen varit kört. Men så var inte fallet utan vid 07.30 så anlände de första gässen och slog ner i vattnet strax utanför området där de brukar käka.
 
Beredd och spänd inför det första skottet!
 
En timme senare så började de första gässen ta sig upp ur vattnet och beblanda sig med bulvanerna. Då var det dags att ta på mig hörselkåporna samt maskerat ansiktet, jag var nu beredd med den laddade hagelbössan! När det var cirka 30 gäss bland och runtom bulvanerna så såg jag ut 2 gäss jag skulle rikta in mig på, två årsungar med vitt och fint bröst, de vuxna har en betydligt mörkare bröst med en hel del inblandning av brunt. Ni kanske undrar vart min fågelhund var? Eftersom han är allt för orolig för att ha i gömslet så låg han i bilen ca 100 meter bort, redo att markera borttappade beskjutna gäss! Fågelhund? Nä knappast vad man kallar fågelhund, Gibson är en grythund av rasen Borderterrier med en sjuhelsikes näsa som han mer än gärna letar upp vilt med!
 
Min första gås på diskbänken i tvättstugan.
 
Jag ställde mig hastigt upp och sköt på den gås jag riktat in mig på! Nu kom återigen min orutin att visa sig, för när det första skottet gick av och träffade den första gåsen så tog jag ner bössan en bit för att bättre se om jag träffat. Ojdå, när sedan hjärnan klarnat och jag förstod att jag måste smälla av skott nr 2 på den andra gåsen, ja då sjutton också var ju allihop i luften. Att träffa de flygande gässen gick nu inte så bra utan det blev en rejäl bom! Lika bra att jag bommade rejält så jag inte skadesköt någon eller några av gässen. Men en gås låg kvar på backen och min första kanadagås var nerlagd. För att jag skulle ha en chans att skjuta en till gås så skulle jag naturligtvis inte ha tagit ner bössan för att titta utan direkt riktat in bössan på gås nr. 2. Detta kallas orutin och min enda chans att få bort den är att träna och åter träna och dessemellan jaga så mycket som möjligt, då först kommer det att gå bra! Det var dags att gå hem och flå min gås, för några fler gäss torde inte landa på detta ställe något mer idag
 
Min flådda gås i väntan på att "hängas" för mörning.
 
Efter någon timmes stånkande och stönande så hade jag flått min kanadagås. Hur man flår tar jag inte upp alls eftersom jag inte har kuskapen och därvidlag inte tillför läsaren något "matnyttigt" alls. Efter jag hade flått och tagit ur gåsen så brände jag den lite lätt med en gasolbrännare. Det har jag fått lära mig av en riktigt duktig jägare med mångårig rutin bakom sig, P-A Åhlén är hans namn! Slutligen så har den fått möras i drygt 4 dygn varefter den, väl inplastad och paketera, frystes in. That's all my friends!!!
 
Det var det dä! Min första gås är skjuten och väntar i frysen på att bli uppäten, yaaammmii!!!
 
Jag värderar entusiasm till och med högre än professionellt kunnande! /Sir Edward Appleton
 
dan
 

Äntligen lite fågeljakt!

Idag så kom jag äntligen iväg på skogsfågeljakt. Resan gick till Långviksmon cirka 5 mil väster om Örnsköldsvik. Där på det område jag får jaga, finns det gott om gammal fin gran- och tallskog där skogsfågel i regel håller till. Bilen packad, bensintanken full, vinterdäck på, bössorna med och slutligen Gibson längst bak i bilen, sen bar det av.
 
Tanken var att försöka locka järpe och förhoppningsvis få någon inom skotthåll. Å tänka sig, jag fick mig en järptupp! Jag sköt den med en repeterstudsare i kaliber 22 lång, en Husqvarna årsmodell 1964 som är kanonbra med fina träffbilder. Jag valde att använda ganska långsam ammunition och på så vis reducera knallen utan att riskera skadeskjutning. Nu får jag försöka att jaga fler gånger och på så vis få ihop till en festlig middag bestående av riktigt äkta ekologisk mat, kan det bli någe bättre så säg???
 
En vacker järpe av hankön! Sägas kan att det är ju hannarna som lockas av ljudet från lockpipan, men ganska ofta så är det en och annan hona som "hänger på".
 
Jag har alltid varit intresserad av djur och natur och kunde för allt i livet inte tänka mig att skjuta vilda djur! Tvärtom så var jag motståndare mot jakt och hade inte mycket till övers för jägare. Nej nej, jag rent av hatade jägare i min ungdom. Men för två år sedan så övertalade min dåvarande chef att gå kurs för att förkovra mig och ta jägarexamen. Sagt å gjort, men jag gjorde det mest för att ha något att göra då dagarna var olidligt långa som sjukskriven.
 
Ju längre kurstiden gick så lärde jag mig mer och mer om jakt och jägare, och vips så vände jag på klacken och började ändra uppfattning. Numera är jakt mitt stora intresse och de dagar ryggen medger så övningsskjuter jag eller som idag, ge mig ut i skogen på jakt. Men bara så ni vet så är själva jagandet en förhållandevis liten del av jägarens jaktintresse, det är så mycket annat som "cirklar" runt detta intresse!
 
Ps Om fler i vårt avlånga land skulle lära sig lite om jakt så skulle det jaktmotstånd som finns i vårt land bli mycket mindre. Detta är jag helt säker på, de ä ba så!!! 
 
dan

Tidigare inlägg
RSS 2.0