Fredag och att tycka synd om sig själv!
Sitter här på kammarn och tycker synd om mig själv. Har så ont i ryggen så jag vet snart inte om jag ska ligga, stå, sitta eller gå omkring, för att det ska kännas bra. Det är lätt så här i efterhand att börja ångra vissa saker och då framförallt att jag över huvud taget gick med på en operation. Kanske skulle de bara fått opererat min Spinal Stenos och inte gjort den stora steloperationen. Men å andra sidan så kunde jag ju inte fortsätta att ha det som före operationen heller, för då var det näst intill ännu värre än nu. Men det är lätt att tankarna snurrar runt i skallen på en, när man ligger här för sig själv dag för dag för dag. Men nåja, det finns alltid de som har det värre, brukar jag trösta mig med.
Det är bara det att just i dag så tycker jag bara så in i vassen synd om mig själv, jag känner mig helt enkelt deppig. Kanske beror det på det gråmulna regnvädret eller så är det bara en sådan dag då man är lite låg, om ni förstår vad jag menar. Hittade en bild bland mina Strängnäsbilder som uttrycker ungefär det jag känner just nu, kolla in!
Här ser jag inte direkt sådär himla pigg ut. Denna bild är tagen dagen efter operationen.
Nämen nu får jag banne mig rycka upp mig en liten stund, i varje fall så pass att jag få delge er en liten fredagshistoria! För det är ju ändå fredag och då bör man ju vara lite uppåt kan man tycka. Min fru ska ut på fest ikväll med sina arbetskamrater och det unnar jag henne av hela mitt hjärta. För det kan ju inte vara så kul att alltid vara hemma med "gnälliga" mig. För min del så blir det nog VM-fotboll för hela slanten. Ha nu en bra fredagskväll med lite mys och en massa kärlek. 
När något är på tok så är det skönt att få skylla på någon annan och för min del så får det bli Alliansen. I och för sig så ligger det en hel del i det då Alliansens regler i sjukförsäkringen ställt till en hel massa trubbel för min del!
Veckans historia
En 7-årig pojke frågade sin pappa: - Pappa vad är politik för något? Pappan svarade: - Jo, jag ska förklara för dig. Det år så här. När jag kommer hem med lönen då är jag KAPITALISM, din mamma som bestämmer här hemma är REGERINGEN, din farfar som ser till att allt är på sin plats här och att allt fungerar är FACKFÖRENINGEN, barnvakten som vi har hon är ARBETARKLASSEN, och alla har vi samma mål, att du och din lille bror ska ha det bra, för att du är FOLKET och din lille bror är FRAMTIDEN. Förstår du nu? - Nej, inte riktigt, svarar pojken, men jag ska sova på saken. På natten blir han väckt av sin skrikande lille bror som har bajsat på sig. Då går han till föräldrars sovrum för att väcka dem men där finns bara mamma och det går inte att väcka henne.
Då går han till barnvaktens rum och där finns pappa som just håller på att ha sex med barnvakten, då får han se också att farfar står ute och och tittar in nyfiket genom fönstret och alla är så upptagna av varandra att ingen ens märker pojkens närvaro, då går han tillbaka till sitt rum och somnar om. På morgonen vid frukosten säger pojken.
- Pappa jag vet nu vad är politik för något. Det är så här: KAPITALISMEN utnyttjar ARBETARKLASSEN, FACKFÖRENINGEN tittar på oberörd, REGERINGEN föredrar att sova, FOLKET är totalt ignorerat och FRAMTIDEN, jo, den ligger i skiten.
Jag blir alltid väldigt glad om ett påhopp är riktigt sårande, för då tänker jag att om
de ger sej på mej personligen, så betyder det att de inte har ett enda politiskt
argument kvar! / Margaret Thatcher
dan
